Våra reningsverk och slamvassbäddar

Vid Sölvesborg reningsverk genomgår avloppsvattnet tre reningssteg.

Rening i våra reningsverk

  1. Mekanisk rening
  2. Biologisk rening med kvävereduktion
  3. Kemisk rening

Mekanisk rening

Fingaller

Inkommande avloppsvatten passerar ett maskinrensat silgaller med 3 mm spaltvidd. Där avskiljs alla grövre föroreningar, som till exempel trasor och papper. Det avskilda renset tvättas och avvattnas genom en s.k. gallerrenstvätt som skruvar ut det tvättade gallerrenset i en container, för att sedan transporteras till förbränning.

Pumpstation

Efter fingaller sker en nivålyftning av avloppsvattnet, för att vattnet ska kunna rinna genom anläggningen i den fortsatta processen. Nivålyftningen sker med en nivåstyrd dränkbar pump.

Sandfång

Efter nivålyftningen rinner avloppsvattnet till ett luftat sandfång. I sandfånget avskiljs sand och andra tyngre partiklar ur avloppsvattnet. Avskiljningen sker genom sedimentering (sjunker av egen tyngd). Sanden pumpas till en sandavvattnare, där det tvättas och avvattnas innan det skruvas till en container.

Genom att lufta sandfånget hindras lättare partiklar från att sedimentera.

Biologisk rening med kvävereduktion

Biologisk rening

Efter sandfånget rinner det mekaniskt renade avloppsvattnet till den biologiska reningen. Genom biologisk rening reduceras avloppsvattnets innehåll av: BOD7, totalkväve och totalfosfor.

Den biologiska reningen sker enligt aktivslammetoden där en bakteriekultur hålls i suspenderad (svävande) form i aktivslambassängerna. Det bildade biologiska slammet avskiljs i sedimenteringsbassänger, varifrån det pumpas till en slamluftningsbassäng så kallad kontaktstabilisering. Från slamluftningsbassängen rinner det biologiska slammet dels till slamavvattningen som biologiskt överskottsslam dels åter till anoxzonen som returslam.

Kemisk rening

Flockning och slutsedimentering

Vid flockning tillsätts en fällningskemikalie i form av aluminiumklorid, som gör att fosfat i avloppsvattnet fälls ut. Slamflockar bildas och till dessa binds den utfällda fosfaten. Verket drivs med simultanfällning och det tillsätts fällningskemikalie i avloppsvattnet efter anoxbassängen i den biologiska reningen. De bildade flockarna avskiljs i huvudsak i mellansedimenteringen.

Slutsedimenteringen fungerar som en extra polering.

Slamhantering

Slambehandlingen består av slamstabilisering av överskottsslammet i slamluftningsbassängen. Slamluftningen fungerar som en aktiveringszon där det avskiljda överskottslammet oxideras och nitrifieras innan det antingen pumpas som returslam till anoxzonen eller som överskottslam till slamvassbäddarna.

Stablisering genom slamvassbäddar

När avloppsvattnet är renat i reningsverket blir det en del restprodukter varav en av dem är slam. I slammet finns alla ämnen som fanns i avloppsvattnet från början, både näringsämnen såväl som tungmetaller och andra mindre näringsrika ämnen. Det är alltså alla vi som spolar i toaletten som bestämmer om vi kan använda oss av slammet som en resurs eller inte.

I Sölvesborgs kommun tar vi hand om slammet genom att pumpa ut det i vassbäddar som finns i Sölve. Vassen använder näringen i slammet till att växa och rotsystemet drar ner så mycket syre i slammet så att volymen av slammet minskar kraftigt. Slammet försvinner alltså inte, utan detta ska snarare ses som ett mellanlager där slammet avvattnas, omstruktureras och minskas i volym.

Genom denna process stabiliserar och minimerar vi slammet. Fosforn i vattnet minskas med upp till 99 % och kvävehalten med ca 80 %, vilket är väldigt bra eftersom just fosfor och kväve är de två största orsakerna till övergödning i våra vattendrag.

Tömning av vassbäddar

Vassbäddarna klarar av att ta emot slam under ca 10-års tid innan de är fulla, därefter behöver de tömmas. Innan vi tömmer bäddarna får de eftermogna utan nytt slam i minst 6 månader (gynnsammast mellan höst och vår), därefter kan slammet grävas ur och användas som t.ex. jordförbättringsmedel, gödning till energiskog eller anläggningsjord.

Vid tömning av vassbäddarna söker vi tillstånd från Miljöförbundet så att allt sker i enlighet med gällande bestämmelser, vi har även samråd med Länsstyrelsen så att det inte blir några störningar av fågellivet och deras häckningsperioder.

När vi tömmer vassbäddarna behåller vi en liten del av rotsystemen så att nyetablering ska kunna ske utan att vi behöver plantera på nytt. Hela tömningsförfarandet bygger på att den befintliga vassen ska återetablera sig fullt ut så fort som möjligt.

När vassbädden har tömts ska den genomgå en uppstartsperiod liknande den som skedde efter nyplantering. Belastningen ska sedan ökas successivt för att under andra eller eventuellt tredje året åter belastas fullt.

Det här är ett miljövänligt sätt att ta hand om slam som kräver mindre energi och kemikalier än andra tillvägagångssätt.

Relaterade kontakter

Senast uppdaterad:

Vatten och avlopp